While I am alive.

De 20 kvadratmeterna i rummet har en svag doft av kaffe. Kaffekoppen står på nattduksbordet och väntar. Väntar på att drycken ska möta mina läppar och sprida en brännande värme från tungan ner till magen. Högskoleboken ligger brevid mig med sina snirkliga bokstäver övningsbok riktade mot mig. Om jag sträcker min vänstra hand kan jag slå upp första papperssidan. I mitt huvud ser jag mig själv på ett kaffé med ett fönster mot gatan och en annteckningsblock brevid mig. Boken är uppslagen och en koncentrerad hand håller en penna som fokuserar på att få fram en lösning. Tillbaka till de 20 kvadratmeterna har rummet fått ett dovt mörker från solen som har gått ner och en annan sitter och tänker. Jag sträcker min vänstra hand förbi övningsboken och når kaffekoppen. Den varma rykande doften har förvandlas till en kall porslinmugg som når mina läppar. Kaffets beska smak påminner mig om tiden och hur vi måste ta vara på den innnan det är försent.
 
 
0 kommentarer